Låg precis och ögla igenom min gamla skolkalender från förra året. Kom fram till min och Williams års dag där han, redan efter bara nån månad tillsammans, skrivit en gullig liten truddelutt om hur mycket han älskade mig och jag tänkte "shit det där kommer jag va tvungen att stryka över sen, vi kommer aldrig lyckas vara tillsammans ett helt år".
Men nu, efter mer än ett år fattar jag inte ens hur jag tänkte. Jag klarar mig inte utan honom, han är min klippa som jag håller hårt i för jag vill inte falla. Utan honom skulle jag falla och jag älskar honom fortfarande lika mycket, om inte mer än vad jag gjorde för ett år sen.
